Cookies Policy
We use our own or third-party cookies to offer the best navigating experience and service. If you continue navigating, it will be understood that you accept our Cookies Policy
BLOG | TEKNIK | 06 July 2016

Klättring i Via Ferrata

 |  Skriv en kommentar
Vad är en via ferrata och vad behöver man kunskap och utrustning för att genomföra en?
VAD ÄR EN EN VIA FERRATA?
Europas via ferrator attraherar varje år ett stort antal individer som vill njuta av bergen utan att behöva någon större kunskap om klättring och inte heller en stor mängd utrustning. En via ferrata är en klätter-/vandringsled som går i brant terräng och är utrustad med vajrar, metallsteg och ibland stegar, för att underlätta framkomsten. En via ferrata är ett mellanting mellan vandring och klättring då det ofta utförs i brant, nästan vertikal, terräng men ändå inte kräver den utrustning och kunskap som klättring kräver.

De första via ferratorna konstruerades i Alperna och Pyrenéerna under 1800-talet. Först under andra världskriget blev de viktiga, då de hjälpte förband att nå tidigare onåbara områden högt uppe i bergen. Fram till år 1917 stred de italienska och österrikiska trupperna i Dolomiterna för att få kontroll över bergstoppar, där de byggde torn för observation och eldstrid. De monterade flera kilometer av fasta rep, stegar i trä och räcken för att nå upp till topparna i den svåra terrängen. Efter andra världskriget byttes dessa ut mot stålvajrar, metallsteg och metallräcken för att bibehålla lederna.

Nuförtiden underhålls många via ferrata av olika klätterklubbar eller andra föreningar. För att klättra vissa via ferrator kan det behövas ett tillstånd för att klättra, ett tillstånd som man ibland är tvungen att betala för.

Foto 1
John Otto uppförde år 1911, i Nationalparken Colorado National Monument i USA, något som då kunde kallas en via ferrata. Han högg ut steg i sandstensberget, med hjälp av hammare och mejsel, och fäste metallrör på en meters avstånd från varandra. På så sätt gjorde han det möjligt bestiga de nästan 200m av sandstenstornet Independence Monument. Under årens gång har alla metallrör, förutom ett, försvunnit och endast de hål de varit fästa i finns kvar som minne.

John Otto's Route är idag en av de mest populära lederna på sandstenstornen i den amerikanska öknen. En friklättringsled, med fyra replängder graderade 6a, som hade varit omöjlig att bestiga utan de steg som skulpteras in i stenen och de hål som finns kvar efter metallrören. Även om det i dagens läge inte är en via ferrata så är det helt klart en artificiellt konstruerad led. På foto 1 ses ledens sista replängd och de uthuggna steg och hål som finns på leden.

UTFORMNING OCH KÄNNETECKEN
En via ferrata kan ha ett antal olika utseenden och utformningen kan skilja sig mycket åt. Ibland ska man följa en vertikal led, andra gånger är leden horisontell led och ofta är leden en kombination av vertikala och horisontella element. Den relativa höjdskillnaden kan också variera mycket, ibland handlar det bara om några meter och i andra fall handlar om upp till tusen meter i höjdskillnad. Leden kan vara lång med variationer mellan stigningar, nedstigningar och horisontella traverseringar.

Tiden det tar att utföra en via ferrata kan även den skilja. Det kan ta allt från någon timme till flera dagar att klättra en led, vilket är fallet på vissa leder i Dolomiterna där man kan övernatta i övernattningsstugor i bergen. Den bergart som klättringen utförs på varierar och kan vara allt från hård granit till mjuk sandsten.

Foto 2
En via ferrata följer logiskt bergväggens struktur och binder samman vertikala väggar, kanaler och mindre överhäng, med avsatser. Ibland går leden även förbi tak. På foto 2 kan vi se väggen som via ferratan Telluride, i Colorado, går över. Via ferratan består till åttio procent av traverser, och nedanför leden, i början av den, finns en populär sportklättringsklippa.

Principen bakom en via ferrata är att hela dess längd binds ihop med en stålvajer som är uppdelad i längder om tre till tio meter. För att underlätta klättringen finns det även metallsteg, räcken, stegar, uthackade steg och ibland till och med broar. På foto 3 kan vi se metallsteg och metallvajern på en via ferrata. Med den stora variation av artificiella grepp som finns på en via ferrata kan även ovana klättrare ta sig fram säkert och njuta av bergväggens miljö.

Den generella normen är att klättraren är infäst i metallvajern med ett dynamiskt system, ett infästningskit (Y-slinga). Det går även, i vissa fall, att använda sig av ett rep för att säkra in sig längs med leden för större säkerhet.

Foto 3
FAKTOR 2 FALL
När man klättrar en via ferrata, eller är i en reppark, löper vi en stor risk att skapa ett faktor 2 fall, eller högre, när vi faller. Det beror på att vi har statiska infästningsslingor som inte ger möjlighet att dämpa fallets energi. När vi klättrar ovanför infästningspunkten, ankaret, eller vajern, så finns risken att orsaka ett fall 2 fall eller högre om vi är infästa med en statisk slinga som inte kan dämpa fallet. Det är därför som man vid vanlig klättring alltid använder ett dynamiskt rep och fäster in sig i säkringar längs med ledens väg för att skydda vid ett eventuellt fall. Fallets längd och mängden rep som vi har tagit ut avgör vilken faktor fallet kommer att ha.

Det är därför man ALDRIG ska befinna sig ovanför infästningspunkten när man använder en icke dynamisk infästning. Man bör alltid använda sig av dynamiska infästningar som möjliggör en dämpning av det fall som en klättraren kan råka ut för när hen klättrar en via ferrata. På så sätt blir ett eventuellt fall mindre dramatiskt.

UTRUSTNING
Under klättringen behöver vi röra oss lätt och smidigt, därför är det viktigt att ha effektiv och lätt säkerhetsutrustning.

  • Sele: En bekväm och lätt midjesele som är godkänd för via ferrata och klättring. Det är viktigt att även ha med sig en bröstsele, för att undvika bakåttippning vid fall, om man har med sig en tung ryggsäck. Mindre barn, upp till cirka 8 år, bör använda helkroppssele. Midjeselar är bekvämare än en helkroppsselar då de ger oss mer rörelsefrihet, men mindre barn behöver det extra stödet då deras tyngdpunkt sitter högt och därmed riskerar att tippa bakåt vid fall.
    Vårt utbud
  • Infästningskit: De måste vara dynamiska och inkludera en falldämpare. I dagens läge finns det ett stort antal produkter att välja mellan när vi ska välja vårt infästningskit (Y-slinga). Vi bör leta efter ett som ger god säkerhet samtidigt som det är lätt och enkel att använda. Att det uppfyller rätt norm är viktigt och infästningskitet ska därför vara godkänt enligt till exempel CE eller UIAA.
    Vårt utbud
    Infästningskiten består av två slingor med två karbinhakar. Slingorna är infästa i en falldämpare som dämpar ett eventuellt fall. Vi fäster det i selen genom att knyta in det med ett lärkhuvud i selens två inknytningsöglor, den för benen och den för midjan, likt en inknytning vid klättring. Karbinerna är vanligtvis överdimensionerade för att de enkelt ska kunna glida längs med ledens vajer.

    Det finns olika sätt att improvisera ihop ett infästningskit, följande sätt är både enkelt och säkert. Den utrustning som behövs är: En falldämpare, två slingor eller ankarslingor, två låskarbiner med stor grindöppning och två skruvlänkar (maillon). Falldämparen fästs i selens centrala slinga med en skruvlänk. I andra änden av falldämparen fäster vi den andra skruvlänken, vilka sedan fästs i de två slingorna. I änden av varje slinga fästs en låskarbin och på så sätt får vi ett infästningskit: en falldämpare och två infästningsslingor med karbiner. På foto 4 kan vi se ett infästningskit designat för via ferrata (vänster), ett improviserat infästningskit med falldämpare (mitten) och en vanlig infästningsslinga utan falldämpning och därmed inte rekommenderad för klättring i via ferrata (höger).
  • Hjälm: En lätt hjälm som är godkänd för klättring fungerar gott och väl.
    Vårt utbud
  • Karbinhakar: Låsbara karbinhakar med bred grindöppning och automatisk stängning är att rekommendera. På så sätt stänger de bra runt vajern och fäster utan problem runt fotstegen. Använd inte mindre karbiner då det kan vara svårt att fästa in dem ordentligt i säkringarna längs med leden.

    Vårt utbud
  • Säkringssystem: Om vi använder oss av ett rep vid klättringen måste vi se till att vi använder en passande repbroms. Därför bör manuell, assisterad repbroms (exempelvis Grigri) eller HMS-knop användas. När vi firar kan vi använda samma repbroms eller eventuellt en firningsåtta om du föredrar det.

    Vårt utbud
  • Slingor: Det är viktigt att ha med sig slingor av olika längder för att kunna bygga standplatser och andra typer av förankringrar. Om vi väljer att använda oss av ett rep så behöver vi ta med några quickdraws för infästning i de kilar och fästpunkter som finns på leden.

    Vårt utbud
  • Ryggsäck: En lätt och bekväm ryggsäck som inte drar vår vikt alltför mycket bakåt. Däri bär vi med oss allt vi behöver, till exempel vatten, mat, extra lager kläder, pannlampa och första hjälpen. Vi försöker att inte bära med oss för mycket så att vi kan njuta av turen och inte dras bakåt av väskan vid vertikal eller överhängande klättring.

    Vårt utbud
  • Skor: Ett par lätta skor eller kängor med bra grepp för att gå på berget.

    Vårt utbud dam
    Vårt utbud her
  • Foto 4
    TEKNIK FÖR KLÄTTRING I VERTIKAL TERRÄNG UTAN REP
    Klättring i via ferrata är enkelt. Klättraren har ett infästningskit med två infästningspunkter, och kitet fästes i selen med en lärkhuvudsknop eller en skruvlänk. Fäst aldrig in det med enast en låskarbin. Som alternativ till en skruvlänk så kan eventuellt två karbiner placerade åt motsatt håll användas. Förutom infästningskitet så fäster vi in en extraslinga med en skruvlänk eller ett lärkhuvud i selens centralögla. I extraslingans andra ände fäster vi en låskarbin med stor grindöppning. Extraslingan kan användas till tillfällig infästning i ledens fotsteg, i vajern och eller andra infästningspunkter längs med leden för att enkelt kunna vila. De två karbinerna som sitter längst ut på infästningskitet fästs in i vajern och de följer med oss längs med hela ledens gång. När vi kommer fram till en delning i vajersystemet för vi först förbi den ena av karbinerna och sedan nästa, på så sätt är vi alltid inkopplade med minst en karbin och blir uppfångade av ett eventuellt fall. På foto 5 kan vi se klättring i vertikal terräng med hjälp av både metallsteg och bergvägg.

    När vi klättrar uppåt och framåt så ser vi till att främst använda benen för att inte bli uttröttade så fort. Det är samma koncept som i vanlig klättring, benen är starkare än armarna och orkar hålla igång under en längre tid. I foto 6 syns klättring längs med en led med de bägge karbinerna från infästningskitet fästa på vajern. Det ideala är att bara en person befinner sig i varje del av vajersystemet, på så sätt dras inte den klättrare som kommer efter med i ett eventuellt fall. Ge tid för de klättrare som går före dig att gå vidare till nästa del av vajersystemet. När vi klättrar på metallsteg kan vi fästa en vajer i kabeln och den andra i metallstegen för att säkert gå framåt. På så sätt kan vi enkelt vila om vi blir trötta i armarna på vertikala eller överhängande partier.

    Foto 5

    Foto 6
    TEKNIK FÖR KLÄTTRING I HORISONTELL TERRÄNG UTAN REP
    Vid klättring i horisontell terräng använder vi oss i stort av samma tekniker som vi använder oss av när vi klättrar vertikalt. På foto7 kan vi se klättring i en travers. När vi klättrar är det mer praktiskt att max vara två personer som rör sig mellan varje del i vajersystemet, det ideala är att vara en person, så lämna utrymme för den person som klättrar framför dig så att hen enkelt kan röra sig framåt. Skulle vi bli trötta längs med leden så kan vi fästa in oss med extraslingan som vi har infästa i selen. När vi klättrar kan vi ta tag i vajern med en hand och använda den andra för att ta tag i klippan eller stegen, likt i foto 8. Om vi skulle hålla vajern med bägge händerna så blir vi trötta fortare och klättringen blir betydligt svårare.

    Foto 7

    Foto 8
    KLÄTTRING MED REP I VIA FERRATA

    Ibland känner vi oss mer säkra om vi använder ett rep när vi klättrar en via ferrata. Anledningarna kan vara olika:

    • Leden är svår
    • Leden är till största del vertikal eller överhängande
    • Klätterkamraten är nybörjare och är inte van vid att befinna sig på höjd
    Oavsett motivet så använder vi oss av nästan exakt samma principer som när vi friklättrar eller aidklättrar och det är därför viktigt att man har rätt kunskap för att använda rep på en via ferrata. Repet ska vara dynamiskt och kort, inte mer än 40 meter. Diametern kan variera, det viktigaste är att repet är godkänt för användning som enkelrep vid klättring. På foto 9 kan vi se hur man säkrar med rep på en travers som är utrustad med fasta rep.

    Foto 9
    • 1. Simultanklättring
      Klättrarna är ihopknutna och håller en distans mellan varandra som är större än distansen mellan infästningspunkterna i vajern. Det är vanligtvis en enkel teknik att använda på enkla leder där vi vill röra oss snabbt. Infästningskitet används som beskrivet ovan och repet hålls sträckt mellan klättrarna, samt fästs in i säkringar där det är möjligt. På vissa via ferrata är det möjligt att fästa repet i fasta säkringar som sitter längs med leden. Förstepersonen i replaget måste även fästa slingor och karbiner längs med leden för att underlätta repets väg om det inte redan finns fasta punkter där det kan dras igenom. Andrepersonen tar ur repet ur dessa och tar med de slingor och karbiner som satts upp längs med vägen
    • 2. Säkring i replängder
      Om det skulle bedömas nödvändigt säkras de svårare delarna av leden genom att bygga standplatser längs med ledens längd. Förstepersonen klättrar, säkrad av andrepersonen, och sätter repet i säkringar längs med leden. När förstepersonen når till standplats säkrar hen andrepersonen därifrån med en guidebroms, grigri eller en HMS-knop direkt från ankaret. På så sätt har förstepersonen bättre kontroll på repet och systemet än om andrepersonen skulle säkras från selen. Denna process upprepas så ofta som det behövs längs med ledens längd. Det är en långsam men säker process och i foto 10 kan vi se hur säkring med rep utförs på en via ferrata i Sacs, Benasque. Spanien.

    Foto 10
    NEDSTIGNING
    En nedstigning på en via ferrata kan se ut på flera olika sätt:

    • Vissa leder kan nedstigas genom att gå nedför berget på en stig, den vanligaste typen av nedstigning.
    • Vid andra leder är det nödvändigt att fira sig ned från fasta firningspunkter på leden.
    • Vid andra tillfällen måste vi nedstiga på samma väg som vi kom från, till exempel vid hastiga meteorologiska förändringar så som stormar, blixtar eller snöfall. Det kan även hända om vi är för långsamma och mörkret börjar att falla över oss, eller om någon i vår grupp blir skadad och behöver tas nedåt. Oavsett anledningen så tar vi oss nedåt på samma sätt som vi klättrat uppåt på leden, genom att använda de säkerhetssystem som vi anser nödvändiga, se foto 11.

    Foto 11
    FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER
    Före vi bestämmer oss för att påbörja vårt via ferrata-äventyr måste vi se över leden och säkerställa att vi har nog erfarenhet, kunskap och styrka för att klara av utmaningen. Vi måste även vara säkra på att vi har rätt utrustning för att kunna genomföra leden på ett säkert sätt. Det är även möjligt att det är fler personer som valt att klättra leden och om så är fallet måste vi vara uppmärksamma på eventuella fallande stenar eller objekt. Ett säkerhetsavstånd hålls alltid mellan de olika grupperna av klättrare. Det är också viktig att alltid vara uppmärksam på eventuella väderförändringar och man ska alltid se till att hålla sig långt borta från möjliga stormar, speciellt sådana som har blixtrar.

    Foto 12
    SAMMANFATTNING
    Det finns många olika sätt att klättra en bergsvägg och att klättra via ferrata är ett sätt som gör det möjligt för personer att komma i kontakt med klättring utan att vara experter inom varken alpinism eller klättring. Vajersystemen och ledernas utformning gör att bergväggarna blir tillgängliga på ett säkert sätt, när de grundläggande säkerhetsåtgärderna uppfylls. Eftersom att berget kan nås säkert så är det en aktivitet som passar både erfarna, nybörjare, gamla och unga, hela familjen kan följa med och få chansen att känna av höjden. Att spendera några timmar eller en hel dag på en via ferrata är ett enkelt och roligt sätt att njuta av naturen i den spektakulära miljö som våra berg erbjuder, se foto 12.

    Utrustning via ferrata
    Klätterhjälmar
    Klätterselar

    Text och foto:
    José Carlos Iglesias, certifierad bergsguide UIAGM

Senaste inläggen

Kommentarer

Du måste vara inloggad på barrabes.com för att kunna skriva ett inlägg Klicka här för att logga in
Det finns inga kommentarer till den här produkten.

Presentkort
Med Barrabes Presentkort blir det alltid rätt!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Vill du få information om våra erbjudanden och nyheter
Följ oss
Håll dig uppdaterad på vad som händer på Barrabes.com
Tveka inte, kontakta oss
Kontakta oss
eller ring till
018-444 56 10
(Öppettider: Måndag till torsdag 9:00-18:00. Fredag 9:00-15:00)
Sverige  |  España  |  Deutschland  |  France  |  United Kingdom  |  International