Cookies Policy
We use our own or third-party cookies to offer the best navigating experience and service. If you continue navigating, it will be understood that you accept our Cookies Policy

Friluftskläder Herr

Hemligheterna bakom friluftsplaggens membran

Membranplagg är nödvändiga för att stå emot vind- och snöoväder. Foto: Haglöfs
Det är antagligen inom området vattentäta och vindtäta material, med god andningsförmåga, som utvecklingen av friluftskläder har tagit det största steget det senaste århundradet. Den viktigaste komponenten är plaggens inre membran, det som ger plaggen dess typiska karaktär, och därför har vi skrivit en text som förklara vilka typer av membran och tyger som vi vanligtvis hittar på marknaden. För att ni ska förstå hur de fungerar beskriver vi vad ett membran är, samt förklarar några grundläggande koncept så som vattentäthet, andningsförmåga och vattenavvisande behandling.

Vi rekommenderar att ni läser den första delen noggrant, den är lång men intressant och framförallt så ger den svar på många av de frågor som ställs när det är dags att välja plagg. Begreppen kan verka enkla vid första anblick, men de är inte så självklara, denna text kommer att hjälpa er då ni får en bättre förståelse av hur materialen fungerar och vilket som passar era behov bäst.

Plagg som är både vattentäta och ventilerande

År 1976 kommersialiserade Bob Gore de första plaggen som, till stor förvåning för dåtidens kunder, inte bara kunde betraktas som vattentäta utan även andades. Det var något som under denna tidsepok verkade både obegripligt och motsägelsefullt och plaggen orsakade därför stor misstro. Än idag är membranplaggen ett mysterium för många. Hur är det möjligt för ett textilmaterial att släppa ut fukt, samtidigt som det är vattentätt och inte släpper in vatten?

Allt började år 1971 då Bob Gore, i det laboratorium som hans föräldrar byggt i deras källare, upptäckte möjligheten att expandera polytetrafluoreten (PTFE). PTFE är kanske mer känt under varumärket Teflon, som 1938 av en tillfällighet upptäcktes av Roy Plunkett när han jobbade för DuPont i New Jersey. Upptäckten ledde till uppfinningen av ePTFE, expanderad PTFE. En produkt som inte bara revolutionerade sättet att klä sig för miljoner friluftsmänniskor, utan även hade stor inverkan inom både medicinen och tillverkningen av gitarrsträngar.

Vad är då detta material egentligen? Rent grundläggande så skapas det små hål, porer, när en bit teflon dras isär, liknande när man drar isär ett tuggummi. Expanderad PTFE består av denna typ av porer, se bild nedan.

Genom att expandera PTFE för att bilda ePTFE, skapade Gore-Tex ett mikroporöst material som består av 70% luft. Det är dessa mikroporer, 1 400 miljoner porer på varje cm², som tillåter utsläpp av vattenånga.

Gore-Tex membran sett genom ett mikroskop.
ePTFE-membranets funktion: vattentäta med andningsförmåga

När man tittar på materialet genom ett mikroskop är det uppenbart att fukt, i form av ånga, kan passera detta porfyllda membran. Däremot så stämmer det inte med resten av ekvationen: Hur kan fukt ta sig genom membranet inifrån och ut, men inte utifrån och in?

Svaret finns i den fysiska förändring som vattenmolekylerna genomgår när de omvandlas från flytande form till gas. Alltså: regnvattnet som i vätskeform som faller över jackan kan inte tränga igenom materialet då dess molekyler är större än porerna. Vår svett, som avdunstar på grund av kroppsvärmen, kan däremot tränga ut genom dessa porer då molekylerna har separerats.

Det finns även andra typer av membran, som inte används lika ofta, dessa fungerar genom en kombination av hydrofoba och hydrofila molekyler. Dessa har vissa fördelar, som t.ex. att de inte påverkas av ålder på samma sätt som ePTFE-membran och man kan nästan säga att de avger vätska och inte ånga. De har dock ett handikapp, som gör att de ofta kallas ”fuktiga membran.”

Deras funktion är att ångan, eller fukten, introduceras i en hydrofil molekyl. Det inre trycket, som skapas när mer vatten eller ånga kommer in, förflyttar fukten till en annan yttre hydrofob molekyl som släpper ut fukten i luften. Anledningen till att de kallas fuktiga membran är för att deras funktion kräver att membranets inre är fyllt, ”blött”, för att kunna släppa ut ångan. När väl systemet sätts igång är det mycket bra, men inledningsvis så fungerar det inte.


VATTENTÄT? ANDNINGSFÖRMÅGA?
Vi ska inte ta för givet att vi känner till de grundläggande förklaringarna bakom dessa begrepp, för dessa är inte helt enkla att förstå sig på. Vi börjar därför med det mest grundläggande:

Vad menas med vattentät och andningsförmåga?

En membranjacka är att föredra under en dag med dåligt väder på Aiguille de Midi, Arête des Cosmiques. Foto: Carlos Pérez
VATTENTÄTHET
Den generella uppfattningen är att det som är vattentätt aldrig släpper igenom vatten, men om detta skulle vara definitionen i detta fall så är det få material som är vattentäta, inte ens plast. Naturligtvis är inte heller vattentäta och ventilerande friluftskläder helt vattentäta.

Hur kan man då förklarar detta? Istället för vattentät borde vi kanske egentligen prata om vattenavvisande material. Ett plagg anses vara vattentätt när dess motståndskraft mot vatten är så stor att det kan klara av praktiskt taget alla meteorologiska förhållanden som vi kan hamna i ute i vildmarken.

Hur vet vi om plagget är vattentätt eller inte? Det tåls att nämnas att det inte finns någon enhetlig standard inom outdoor-industrin, men det finns däremot tydliga indikationer till vilka som räknas som vattentäta material.

Hur man mäter vattentätheten

Testerna görs under normen ISO 811:1981 (Textile fabrics -- Determination of resistance to water penetration -- Hydrostatic pressure test). Där specificeras hur laboratorietesterna av vattentätheten går till.

För att mäta vattentätheten använder man sig av en teknik som mäter ”vattenpelare”. Det betyder att man placerar tyget plant och spänt, för att sedan placera en kvadratisk pelare om 1x1 tum, på dess ovansida. Röret fylls successivt med vatten tills vattnet slutligen tränger igenom tyget. Vattentätheten mäts sedan i det antal millimeter vatten som kan fyllas på i röret innan vattnet tränger igenom tyget. Det är därför vi kan se det som kallas ”vattenpelare” på plaggens etiketter. Desto större millimetertal, desto högre vattentäthet.

Varför kan ett vattentätt tält ha en vattenpelare på 3 000 mm och en vattentät jacka ända upp till 20 000 mm?

Vi kan vända på frågan och fråga oss: Hur kan vi veta hur vattentät vår jacka är genom att ta del av de uppgifter om de millimeter vattenpelare som finns på dess etikett?

  • 0 - 5 000 mm: 0 mm, innebär ingen vattentäthet, motsvarande en en skjorta, en t-tröja etc. 5 000 mm är en låg vattentäthet, tålig mot t.ex. duggregn och torr snö.
  • 6 000 - 10 000 mm: Lätt och måttligt regn, måttligt snöfall.
  • 11 000 - 15 000 mm: Måttligt till kraftigt regn, kraftigt snöfall.
  • 16 000 - 20 000 mm: Kraftigt och mycket kraftigt regn, kraftiga snöstormar.
  • 20 000 mm och uppåt: Mycket hög vattentäthet.


Siffrorna är de som är accepterade inom outdoor-världen, men inom andra områden bör det nämnas att produkter räknas som vattentäta från 2 500 mm vattenpelare. Detta är endast cirka 10% av många av de högkvalitativa jackornas vattenpelarvärde. Vad kan det bero på?

Det finns ett antal olika anledningar, men för det första har det mycket att göra med tryck. Vi har sett att man i t

Vi rekommenderar...


Haglöfs Oreios Pant
915.44 kr 1,525.00 kr (-40%)
Presentkort
Med Barrabes Presentkort blir det alltid rätt!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Vill du få information om våra erbjudanden och nyheter
Följ oss
Håll dig uppdaterad på vad som händer på Barrabes.com
Tveka inte, kontakta oss
Kontakta oss
eller ring till
018-444 56 10
(Öppettider: Måndag till torsdag 8:30-18:00. Fredag 8:30-14:00)
Sverige  |  España  |  Deutschland  |  France  |  United Kingdom  |  International